att springa

Den enda motionsformen jag utövar just nu är löpningen. Den kräver ingen planering och ingen tankeverksamhet, och den ger så mycket. Innan semestern hade jag ett uppehåll på 4 veckor, på grund av en envis förkylning. Jag saknade verkligen löpningen och hälsan. 

På semestern hade jag som mål att springa varannan dag, vilket också höll. Springskorna fick följa med till Tammerfors och lufta sig i backar och långa trappor runt Rosendal.

Efter semestern hade immunförsvaret inte hunnit hämta sig ordentligt, så när barnen åkte på första höstförkylningen blev jag också drabbad. I morse blev det äntligen en tur igen.

jag vann!

Det känns som om jag har vunnit en lång rättstvist. Det har jag inte. Jag har vunnit kolesterol-medicin-dispyten med mina läkare.

Bakgrundshistoria: för två år sen fick jag recept på kolesterolsänkande medicin med stränga order om att det var piller eller att lägga om kosten som gäller. Ok då väljer jag alternativ C. Året efter hade värdet blivit bättre av sig själv. Då var det inga stränga order utan bara en rekommendation att jag kunde ju äta medicinen men "du gör ju som du vill". 

Idag fick jag veta att mina värden är perfekta! Utan minsta piller. Läkaren avrådde mig till och med från att äta medicinen. Jag sa OKEJ OKEJ jag gör som ni säger.

Alla värden var tipp-topp och när läkaren skulle titta på mina blodsockerkurvor för att ge goda råd blev hon bara tyst.. "fortsätt så här", blev rådet till sist. Yes ma'm. Det ska jag göra. Under tiden kanske nån kan koka ihop ett botemedel mot diabetes?

Höst!

Kaffebryggaren är laddad. Cykelhjälmar, gummistövlar, fleecedräkter och galonisar är framplockade och namnmärkta. Citron- och ingefäraflaskan är fylld. Barnen har morgondagens kläder på byrån brevid sängen och halva barnaskaran ligger och snarkar. Den förstfödda har fortfarande mycket att fundera på.

Imorgon drar hösten igång med rutiner igen. Det känns som att det är dags. Möjligen får vi en seg start för Alfred verkar lite förkyld, är det inte bättre imorgon får han bli hemma med Peter.

semester

Första semesterveckan är avklarad. Jag har gjort så lite som möjligt, sprungit, suttit i solen och spelat Candy Crush. 

Skrakan har varit mer rastlös och fixat en del på gården. Nu känner jag att min energinivå börjar komma ikapp, och nästa vecka ska vi ha lite mer program på agendan. Det har varit snack om

Önningeby-museet, Jomala kyrka och Jan Karls gården. 

Sen ska jag iväg på Robbie-konsert till Tammerfors. Vi hoppas att Jennys bebis har tålamod med konserthelgen innan den ploppar ut (för det är så det brukar gå till).

Barnen har varit i österbotten en vecka hos sin mommo o moffa. Det var konstigt att inte ha gangstrarna hemma, men rätt bra sätt att varva ner sista jobbveckan innan semestern. Jag åkte med nattbåten till Åbo för att möta upp gänget sen, det var full fart med Ville Viking hela vägen till Mariehamn. 

Skoja bara

Inget ljus i tunneln. Senast i torsdags hade jag feber igen, och nu hostar jag upp lungorna på kvällarna efter jobbet. Det är så onödigt att vara sjuk! Blodsockret är skyhögt och tålamodet på botten. Gnäll gnäll gnäll.

En bra grej som jag hittade första sjukhelgen när Peter var borta är appen Nextory. Bättre för halsen att lyssna på gonattsaga än att läsa den. Dessutom fanns massor med intressant läsning för mig också.

ljuset i tunneln

Äntligen börjar jag se ljuset i tunneln. Jag, som nästan aldrig är sjuk (förkyld) mera, drabbades denna vecka av värsta sortens förkylning. En sån manflu att jag kommer att ha betydligt mera empati för de som gnäller över "en liten förkylning" i fortsättningen. Det handlar inte om lite snuva utan en livskvalitet på minusskalan. Men nu är jag nästan ute på andra sidan och hoppas vara frisk resten av sommaren! Vad är asigare än en riktig förkylning? Jo en dylik i sommarvärmen.

Det var den gnällupdaten.

när jag blir stor

"När jag blir stor ska jag bo i det största landet i världen" deklarerar storebror. "Det är Ryssland" tillägger han.

Lillebror funderar en stund innan han berättar om sina planer "när jag blir stor ska jag ha en klocka".

Foto: mommo